En manlig poet som talar genom en kvinna eller en romersk poetissa ca. år 10 f. kr.

8702215281En enda kvinnlig poet bevarad med kompletta dikter ur hela den antika litteraturen, brukar det heta. Numera aningen överdrivet då ett par dikter av Sapfo är nära fullständigt ifyllda från fragment. Men man avser Sulpicia. Romersk poetissa under Kejsar Augustus tid. I manuskript bevarad som ett appendix till Tibullus dikter, och möjligen syskondotter till Tibullus mecenat. Diskussionen har genom århundraden gällt om en romersk (överklass)kvinna på grund av ärbarhetsregler kan ha diktat så frispråkigt om kärlek, eller om dikterna skall anses skrivna i kvinnlig röst från en manlig poet (Tibullus, Tibullus vänner). Att historiskt sett män skrivit dikter i kvinnors röst är väl bekant, under såväl klassisk kinesisk som klassisk persisk tid. Senaste budet på frågan kommer från Harald Voetmann, framstående romanförfattare och översättare från latinet. Bara en dansk diktare hade här i norr kunnat ta sig an uppgiften med så mycket espri och wit.

Vår myriade-sinnede Shakespeare – Ronny Spaans med ny Shakespeare-utgivelse

pettie-touchstone«Vi nævner et Navn – / straks syder der mot os / i Kornakres Guld, / det leker i Skoge, /det lugter av Muld.» Disse versene skrev Knut Hamsun til Bjørnsons 70-års dag, men de høver vel så godt på den dikteren som er emnet for dette lille essayet: William Shakespeare. En senere dikterbror av Hamsun, nemlig Olav Nygard, leste i høystemte vers nærmest kosmiske dimensjoner inn i skaldens intime slektskap med sin nasjons hjemlige jord: «Men Shakespeares jordham-molekyl laag gøymde / og nørde upp eit dulramt fyrespel / av liv, – det aldri slikt eit under strøymde / i jordskapt to.»

Två främmande fåglar i svensk samtidslitteratur

Owl-Flying-against-a-Moonlit-SkyFör bara ett eller ett par decennier sedan var bokrecensentens värv ännu ett respekterat yrke. Sommarhögen nyutkomna böcker, magen upp, ligger här och tittar mot mig. Kanske skulle ett par av de uppmärksammas, det tycker jag absolut. Först Percival, född 1931, med “Text ur tomheten”, och så Regina Derieva, född 1949, med “Den tatuerade Mnemosyne”. Två eventuellt viktiga böcker ur två definitivt viktiga författarskap.

Stefan George; “Häxstrofer”

häxsabbathBåde retrogarde.org och vår tidigare pappersutgåva Aorta har upprepade gånger riktat sökarljuset mot Stefan George (1868-1933). Här till exempel, med introduktionen “En språkets föryngrare“. Tysk symbolist, språkmagiker, homosexuell. Ett intresse odlat med sådan iver att Dagens Nyheter (herr Fioretos) under hetare kampår rentav jämförde med George-kretsen och benämnde Oslo-retrogardet som varande en samling vitsminkade fjollor (sic). Här delar så eder trogne medarbetare Thomas Tibern, utan att darra på sminkpennan, med sig av ytterligare ett kort hommage till den bålde rhenländaren, och en vidareförmedlad hälsning till pseudomakten i huvudstaden och dess tomma prat. Puke, Pocker och Padda! /Thomas Tibern

Anteckningar under Hundstjärnan

Rhundstjärnanetrogardismen drabbar i dagarna England, med utgivningen av ett 100-sidigt urval av Håkans Sandells dikter. Det är kvalitetsförlaget Carcanet, i den gamla textilindustri-huvudstaden Manchester, som nu lämnar ifrån sig “Dog Star Notations”, översatt av Bill Coyle och med tjusigt omslag av den norsk-svenska klassiska figurationens Helene Knoop. För vidare information se www.carcanet.co.uk.

Innenfor og utenfor loven

anubis egyptian god

Øyvind Rimbereid
Lovene
Dikt. Gyldendal. 2015

”Lovene” er tittelen på Øyvind Rimbereids nye diktsamling. Fordi det er lengste diktet i boken jeg oppfatter som det største og beste, vil jeg konsentrere meg om dette diktet i denne anmeldelsen, og hoppe over de til tider meget svake kortdiktene.

Kvinnornas evangelium om Michael Strunge

strunge5 kopiaEn andra biografi har nu utkommit i Danmark om poeten Michael Strunge (1958-1986). Håkan Sandell har recenserat boken i Sydsvenskan, och framhåller de tillkomna berättande rösterna från flickvänner och föräldrar, samt berömmer boken för att ta intresse i poetens mer utopiska tankar kring poesi och samhälle, profetia och framtid.

Etter katastrofen

henningpreNytt artikelinlägg av Henning Næss

Hvordan oppfører mennesker seg etter store katastrofer? At store katastrofer får vidtgående implikasjoner, så vel psykologisk som sosiokulturelt, er jordskjelvet i Lisboa et eksempel på. Det oppsto i 1755, midt under opplysningstiden, hvor folk som Voltaire (1694-1778) og Rousseau (1712-1778), var aktive forfattere. Mange stred om den rette fortolkningen av denne enorme katastrofen, som ble skyld i over 30 000 menneskers død.