Den intellektuelle mördaren

Nyligen visade SVT en brittisk dokumentärfilm från 2008 om Unabombaren. Många yngre personer vet förmodligen inte vem han är, men vid mitten av 90-talet väckte han stor uppmärksamhet. Hans riktiga namn var Ted Kaczynski. Ett underbarn som blev lektor i matematik vid Berkeley. Något gick emellertid riktigt snett i hans liv och Kaczynski lämnade tillvaron som etablerad akademiker för att i stället leva som eremit i vildmarken. Egenhändigt byggde han en liten stuga där han levde utan vare sig elektricitet eller rinnande vatten.

“För mig är Vin och sång den bästa tron”

Omar Khayyam var en persisk poet, filosof, matematiker och astronom som levde och verkade på 1000-talet. Genom diktverket Rubaijat har Omar Khayyam dels blivit en av nationalskalderna i Iran dels ett namn i världslitteraturen. Khayyam skrevs nämligen in i västerlandets litteraturhistoria av engelsmannen Edward Fitzgerald vars egensinniga men litterärt högtstående tolkningar gjorde succé i det viktorianska England något som ledde till att

Lovecrafts drömmar lever

Jag gillar labyrinter, det tror jag att trogna läsare av denna blogg har förstått. Därför kunde jag naturligtvis inte mostå att läsa avhandlingen ”De mörka labyrinterna – Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel” av Mattias Fyhr. Där uppvisar Fyhr både bredd och djup och boken kan rekommenderas till alla som vill veta mer om goth-kulturen.

På återbesök i Borges labyrinter

Då och då måste jag göra återbesök i Borges litterära labyrinter. Den argentinske författaren Jorge Luis Borges novellsamling Ficciones finns sedan några år tillbaka översatt i sin helhet, med den svenska titeln Fiktioner. Merparten av berättelserna fanns visserligen tillgängliga i översättning sedan länge men att det finns en komplett översättning av Borges originalverk är glädjande. Fiktioner består för övrigt av två samlingar Trädgården med gångar som förgrenar sig (1941) och Konststycken (1944).

Alice i Disneylandet

Tim Burtons nya, spektakulära film Alice in Wonderland kan om inte annat ses som ett lysande exempel på hur någon som har uppfattats som auteur-regissör kan låta sig styras av ”det stora bolaget” i dessa dagar. Film- och mediajätten Disney har nämligen förmått Burton att exploatera Lewis Carrolls stoff på ett allt annat än fantasifullt vis.

Tannhäuser i Paris, den 13 mars 1861

Charles Baudelaire var inte bara en av Frankrikes främsta poeter, han var som bekant, tillika en framstående kritiker. Musikkritik var dock inget han brukade ägna sig åt men efter mötet med Richard Wagners musik blev han tvungen att fatta pennan. Detta var musik som talade direkt till poeten, toner i vilka han kunde spegla sina egna idéer. Baudelaires essä om Wagner står att läsa i den på Ellerströms förlag utgivna ”Tannhäuser i Paris”. För det gedigna arbetet med översättningen, förordet och kommentarerna har Lars Nyberg svarat.

Finns det retrogardism i Kina?

Den kinesiske författaren Han Shaogong var en av de unga intellektuella som under kulturrevolutionen skickades ut på landsbygden för att arbeta i jordbruket. Där kom han i kontakt med en lokal kultur som i mångt och mycket var opåverkad av de revolutionära diktaten. Framför allt upptäckte den unge mannen att böndernas språk var annorlunda, inte bara genom att utgöra en dialekt, utan genom att vissa ord givits helt nya innebörder.

Går det att skriva en retrogardistisk roman?

Jag diskuterade häromdagen med min gamle vän Håkan Sandell om romankonsten och huruvida det finns någon prosa som skulle kunna kallas retrogardistisk. Jag kom faktiskt på åtskilliga exempel på sådana böcker. Här är ett…

Steampunk, ett reclaimfenomen

Är steampunk på väg att bli ett mainstreamfenomen? Efter att ha existerat i minst 30 år verkar nu denna retrofuturistiska subkultur ha nått ut till en större publik. Det kan tyckas märkligt att det i den digitala eran uppstår en sådan fascination för den industriella revolutionens ångkraftsbaserade teknologi, det viktorianska modet och en svunnen tids science fiction-litteratur. I årets tredje nummer av amerikanska Time finns en artikel, författad av Lev Grossman, med rubriken ”A Handmade World” och nedryckaren ”Why steampunk is the subculture of the moment”. Grossman försöker med andra ord besvara frågan om hur det kan komma sig att en från början ytterst avgränsad kulturyttring nu börjar göra sig gällande på flera områden och därtill få allt mer massmedial uppmärksamhet.