Lästips: Figurationer-debatten

oslooperaEn till synes avsomnad, men ständigt aktuell, debatt är den om klassisk figuration i samtiden. Särskilt rasade en strid 2009 i svenska medier kring den klassiska figurationen och den svensk-norska retrogardismen, efter en aktuell samlingsutställning på Edviks konsthall “Figurationer”. Nu, drygt 10 år senare, har Staffan Jacobson, författare, konstnär och stadsmiljöaktivist, sammanställt en upplysande men framförallt omfattande länksamling kring debatten dessa år: Läs här.

Två recensioner av Göran Sonnevis “Sekvenser mot Omega”

dante-infernoGöran Sonnevis senaste diktsamling, Sekvenser mot Omega, har de senaste veckorna mottagit ett par längre recensioner på olika bloggar. I Populär Poesi, den 8 juni, av Håkan Sandell;

http://www.popularpoesi.se/recensioner/nummer-32/goran-sonnevi-skonhet-tankens-komplexitet-och-humorloshet/

och i Örnen och Kråkan, den 14 juni, av Magnus William-Olsson, här;

http://ornenochkrakan.se/wp-content/uploads/2017/06/11.-170614-Göran-Sonnevi-Sekvenser-mot-Omega-2.pdf

/David Almer

Anteckningar under Hundstjärnan

Rhundstjärnanetrogardismen drabbar i dagarna England, med utgivningen av ett 100-sidigt urval av Håkans Sandells dikter. Det är kvalitetsförlaget Carcanet, i den gamla textilindustri-huvudstaden Manchester, som nu lämnar ifrån sig “Dog Star Notations”, översatt av Bill Coyle och med tjusigt omslag av den norsk-svenska klassiska figurationens Helene Knoop. För vidare information se www.carcanet.co.uk.

Kvinnornas evangelium om Michael Strunge

GyldendalEn andra biografi har nu utkommit i Danmark om poeten Michael Strunge (1958-1986). Håkan Sandell har recenserat boken i Sydsvenskan, och framhåller de tillkomna berättande rösterna från flickvänner och föräldrar, samt berömmer boken för att ta intresse i poetens mer utopiska tankar kring poesi och samhälle, profetia och framtid.

Kors i taket! En svenskjävel från 1500-talet i Skarhults kyrka

djefvulenNär det danska riksrådet, den stenrike skånske adelsmannen Steen Rosensparre (1523-1565), sköts till döds efter att ha förföljt de svenska förlorarna vid slaget vid Axtorna i Halland den 20 oktober 1565, fick den djupt sörjande hustrun Mette Rosencrantz (1533-1588) uppföra sin makes och sin egen gemensamma grav i Skarhults kyrka. Som en av de rikaste kvinnorna i Danmark passade hon samtidigt på att bekosta en allmän upprustning av kyrkan mitt under det brinnande Nordiska sjuårskriget. Skarhults slott, som ligger ett stenkast från kyrkan, hade hon och maken redan byggt ut ordentligt mellan 1554 och 1562. Mette gifte två år senare om sig med rikshovmästaren och riksrådet Peder Oxe, varför hon själv så småningom faktiskt inte hamnade under den gravsten i Skarhult som hon förberett för sig själv. Mette begravdes i Vor Frue Kirke i Köpenhamn 1588.

Den levande begravnes kval

Ringel_d'Illzach-Maurice_Rollinat_(3)Emil Kléen (1868-1898) sammanfattade en gång Maurice Rollinats (1846-1903) diktning i en sonett (först publicerad i Edgar Allan Poe, en litteraturhistorisk studie (1916) av Gunnar Bjurman):

All smärtas skri du lagt i Les Névroses:
en likblek kvinna, sidenrob, som frasar,
den levande begravnes kval, som fasar
för dina syners svarta skräck-hypnos.

Till den officiella sedlighetens entreprenörer

Emil_kléen_porträtt2När jag 2006 letade efter material på universitetsbiblioteket i Lund, stötte jag på en rad strödda klipp från Emil Kléens publicerade dikter. Att Kléen använde antikristna och socialistiska teman i sina dikter visste jag, men ett par av dem var mer uttalat “radikala” än andra, och dikten nedan,  “Moral, till den officiella sedlighetens entreprenörer” (Arbetet 1889-08-13) skrevs av den 21-årige studenten Kléen som, påverkad av kretsen kring Bengt Lidforss och Axel Danielsson, testade sina vingar som lätt satanistisk samhällsomstörtare, om än i ganska modest form:

Varaktigare än koppar – Regina Derieva 1949-2013

reginaPoeten Regina Derieva är död. Hon föddes 1949 i Odessa, i det forna Sovjetunionen. Från 1965 till 1990 levde och arbetade hon i Karakanda, Kazakstan. I det forna Sovjetunionen censurerades hennes poesi (ord som “tårar” ströks bort) och hon uppmanades så småningom att lämna landet av ingen mindre än Joseph Brodsky.

Den goda människan

filosofernaBåde Platon och Aristoteles kan, föga förvånande, sägas vara ”grekiska” i sin syn på vad som kännetecknar en god människa. Med ”grekisk” menar man då att synen på vad som utmärker en god individ kan sägas avspegla den antika grekiska världens värderingar kring ändamålsenlighet etc.; mer om det nedan.