Kors i taket! En svenskjävel från 1500-talet i Skarhults kyrka

djefvulenNär det danska riksrådet, den stenrike skånske adelsmannen Steen Rosensparre (1523-1565), sköts till döds efter att ha förföljt de svenska förlorarna vid slaget vid Axtorna i Halland den 20 oktober 1565, fick den djupt sörjande hustrun Mette Rosencrantz (1533-1588) uppföra sin makes och sin egen gemensamma grav i Skarhults kyrka. Som en av de rikaste kvinnorna i Danmark passade hon samtidigt på att bekosta en allmän upprustning av kyrkan mitt under det brinnande Nordiska sjuårskriget. Skarhults slott, som ligger ett stenkast från kyrkan, hade hon och maken redan byggt ut ordentligt mellan 1554 och 1562. Mette gifte två år senare om sig med rikshovmästaren och riksrådet Peder Oxe, varför hon själv så småningom faktiskt inte hamnade under den gravsten i Skarhult som hon förberett för sig själv. Mette begravdes i Vor Frue Kirke i Köpenhamn 1588.

Den levande begravnes kval

Ringel_d'Illzach-Maurice_Rollinat_(3)Emil Kléen (1868-1898) sammanfattade en gång Maurice Rollinats (1846-1903) diktning i en sonett (först publicerad i Edgar Allan Poe, en litteraturhistorisk studie (1916) av Gunnar Bjurman):

All smärtas skri du lagt i Les Névroses:
en likblek kvinna, sidenrob, som frasar,
den levande begravnes kval, som fasar
för dina syners svarta skräck-hypnos.

Till den officiella sedlighetens entreprenörer

Emil_kléen_porträtt2När jag 2006 letade efter material på universitetsbiblioteket i Lund, stötte jag på en rad strödda klipp från Emil Kléens publicerade dikter. Att Kléen använde antikristna och socialistiska teman i sina dikter visste jag, men ett par av dem var mer uttalat “radikala” än andra, och dikten nedan,  “Moral, till den officiella sedlighetens entreprenörer” (Arbetet 1889-08-13) skrevs av den 21-årige studenten Kléen som, påverkad av kretsen kring Bengt Lidforss och Axel Danielsson, testade sina vingar som lätt satanistisk samhällsomstörtare, om än i ganska modest form:

Varaktigare än koppar – Regina Derieva 1949-2013

reginaPoeten Regina Derieva är död. Hon föddes 1949 i Odessa, i det forna Sovjetunionen. Från 1965 till 1990 levde och arbetade hon i Karakanda, Kazakstan. I det forna Sovjetunionen censurerades hennes poesi (ord som “tårar” ströks bort) och hon uppmanades så småningom att lämna landet av ingen mindre än Joseph Brodsky.

Den goda människan

filosofernaBåde Platon och Aristoteles kan, föga förvånande, sägas vara ”grekiska” i sin syn på vad som kännetecknar en god människa. Med ”grekisk” menar man då att synen på vad som utmärker en god individ kan sägas avspegla den antika grekiska världens värderingar kring ändamålsenlighet etc.; mer om det nedan.

Figurationsdebatten fortsätter

Emil NoldeHistorikern Fredrik Persson gör ett sent, men initierat och välkommet, inlägg i figurationsdebatten i dagens Sydsvenskan. Han analyserar nazisternas förhållande till “urartad” respektive nazisanktionerad konst, och pekar på de vacklade estetiska preferenserna. Persson konstaterar bl.a. att “nazisternas ideal tycks mindre entydigt än man kan tro gör inte deras förhållningssätt till konsten mer uthärdligt. Det finns dock anledning att med större försiktighet kleta etiketten nazi­konst på sådant man finner för kitschigt eller figurativt.”

Retrogarde – avantgarde, diskussion i Malmö

Tid: 19 oktober kl 19. Fri entré.
Plats: Loftet, Hedmanska gården, Lilla torg, Malmö

I 1517 slog en tysk munk 95 teser op på en kirkedør i Wittenberg. Det ændrede kristendommen for altid og fremkaldte en frodig digtning, ikke mindst i Malmø. I 1995 slog to malmødigtere to essays op i en bog. De ville ændre poesien og fremkalde en frodig digtning, ikke alene i Malmø.

Aorta recenserad i GP

Mikael van Reis recenserade Aorta i Göteborgsposten 2011-08-29. Tyvärr är recensionen inte utlagd på nätet, varför vi tar oss friheten att citera den nedan:

“Bland Göteborgs kulturtidskrifter finns Aorta som befrämjar retrogardistisk kultur. Termen är motsatsen till avantgardism och ­innebär att viss tradition hyllas som bas för ny litteratur.