Vad skall jag annat göra än att gå ut ur ett rum av mig själv.

Gunnar Ekelöf

When you show us hope
We will show you peace

Bounty Killer

Inför detta nummer av Aorta behövde redaktionen inte fundera länge över vem som skulle kunna vara lämplig att illustrera temat »Nordiska gemenskaper«. Två av medarbetarna tog snabbt droskan till Mariatorget i Stockholm för att hälsa på i målaren Johan Patricnys (f. 1976) vackra 1700-tals-inspirerade bostad för ett samtal om inspirationskällor, konstutbildningar och hantverkskunnande. Patricny har alla de beröringspunkter som skulle kunna önskas för temat i fråga, med rötter i Södertälje, utbildning i Norge och inspirationskällor från hela Norden.

Jag har känt Christopher Rådlund i över tio år nu och sett honom utveckla och särprägla sin stil, ofta i koncentrerade avstickare genom sviter över ett särskilt tema. De senaste åren har jag inte kunnat undvika att notera bildernas underliggande politiska budskap. Motiven har huvudsakligen varit tre: moln, träd och fjäll. Ingenstans går det att finna spår av civilisation.  Det är så konsekvent genomfört att åskådaren ser det medvetna valet: inför naturens meditativa lugn framstår människans alla ansträngningar som pinsamt obetydliga. Motiven är tidlösa, ett intryck som förstärks av den spröda, känsliga tecknarstilen. Ett undantag utgör den bild som illustrerar diktantologin Metro Nord (2002) där man i nattdunklet anar ljusen och autostradorna från en stad. Men den bilden domineras helt av det tigande, svarta fjäll som tornar över de flämtande ljusglimtarna.

När jag för ett tag sedan recenserade Staffan Bergstens Den svenska poesins historia (2007) irriterade jag mig över att han medvetet tog avstamp först i medeltidens visor och ballader. Var tog den förkristna poesin vägen, den som vi kan finna på t.ex. Rök-, Gripsholms- och Karlevistenen, och var är de medeltida runristningarna? Det är uppenbart att den tidigmedeltida fornsvenskans poesi till stor del byggde på importerade motiv och versformer, men nog kan våra bevarade runristningar visa på länken mellan fornnordisk och fornsvensk poesitradition, så som bland annat Lars Lönnroth och Sven Delblanc utförligt påpekar i den väl spridda Den svenska litteraturen (1987) – i kontrast till de korta summeriska blad som återfinns hos exempelvis Tigerstedt, Olsson/Algulin eller Hägg.