Aorta 16

Den friska tanken som bröt sig in i sjukdomen
lyser ensam  Den lyser ensam

(Kristian Lundberg)

Om Cornelius Jakhellns poetiske tetralogi, Quadra natura

Vi blev foragtelig kaldt Dekadenter, vi opptog det kun som et Krigsnavn – paa trods…
(Paul Verlaine, i Sophus Claussens »Antonius i Paris«, 1896)

– Gaius Valerius Catullus, det var din självmedvetna förhoppning att bli läst i ett sekel, plus uno maneat perenne saeclo. Att jag själv nu kunnat läsa dig, tjugoen sekel efter din död, kan jag tacka två omständigheter för. Den ena är att kopior av ditt verk övervantrades i Gallien, vilket till platsen nog förvånar dig. Den andra är att du var min latinlärares ensidige favorit. Dina dikter är sig lika. Får jag tro. Men det mellanliggande tidsspannet är enormt. Tiden ger sig främst till känna genom vad den förstör. Du är som den ensamme överlevaren från ett koncentrationsläger (vilket är en slags saltgruva eller en galärroddartillvaro). Av hela din Callimachus-beundrande vänkrets är det bara du kvar.

Alt vitnar om det – dei grove andletsdraga, slik som dei er synlege på illustrasjonsbiletet i Dikt i samling frå 1726: Den stramme kjensle-lause og mursteinsvorne stilen, der kvart spor av finfølt tanke eller uttrykksmåte som kjenneteiknar store diktarar, er borte. Jan Vos var i det vesentlege ikkje meir enn ei munnfull oppøsing utan sjeleleg fundament. Portrettet hans fortel alt: Augo, der du ikkje finn eit snev av kjenslevarsemd eller intellekt, men som berre uttrykkjer ein plump sjølvnøgdskap.« Slik skildrar ein dekadent diktar ein annan dekadent diktar, symbolisten Willem Kloos (1859–1938) hadde lite til overs for barokkdramatikaren Jan Vos (1610–1667), ein diktar som ikkje berre har ei særstilling i nederlandsk barokk, men òg i europeisk 1600-talslitteratur i det heile.

Svenskättlingen och greven Eric (Magnus Andreas Harry Stanislaus) Stenbock (1860-1895) är inget känt namn i kretsen kring The Aesthetics’ i 1880- och 90-talets England. Aubrey Beardsley och Oscar Wilde är desto mer berömda, men när det kommer till att leva ut som en dekadent av gedigen Huysmans’ Des Esseintes-typ kommer dessa herrar snabbt i skuggan av Stenbock, som med sin adliga börd och sitt gods i Estland hade förutsättningarna att verkligen leva extravagant enligt konstens alla regler.

Mode är per definition ett skiftande begrepp. Det påverkas självklart av samtidspolitiska händelser, även om vi på senare tid – de senaste hundra åren – kanske mer uppfattar förändringarna i klädedräktens framkallande av förväntan och åtrå som nycker från en eller annan modeskapare. Vi pratar om trender.

Aleister Crowley

Morphia

Pan

Fjella trengjer seg saman mot elva,
lauvet matt i vinden.
Torsten einar alt: vinstokkane, bøketrea
ved skrenten, på berget martra eføy,
kvefs, svaler.

Borte er gløden, lysta
i skuggen av våre famntak.
Frå den lammande stunda,
levande, spunne til eit kogger; torste
som plaskinga frå ei fontene på gardsplassen