Ett överraskande starkt exempel på livskraften i det norska klassiskt-figurativa projektet, bortom alla politiskt tillrättalagda presentationer hemma hos storebror, är Christer Karlstads aktuella utställning på Kunstnersforbundet i Oslo. Vad som framförallt övertygat mig om att Karlstad nått sitt genombrott är hur han lärt sig komponera, rumslösningarna är originella och övertygande. Det går att spåra inte bara de nerdrumska cirkellösningarna utan även avancerade korsformer (som i “Outlying Realms”) och otidsenliga horisontled.

Konstnären har i tillägg utvecklats till en överraskande god “natur”-målare i bauersk efterföljd; skirheten i furunålar och barktexturer, gräs och mossar, ger ett nästan-naturalistiskt element till de sagobetonade motiven; oljefärgen är fint och ovanligt torrt hanterad. Här blandas antydningar från norska folksagovävar med inslag jag associerar till keltiska motiv, som i “Family Tree” (180×125, det är ganska stora målningar det här) med personer som vistats “hinsides” hos så kallade väsenskvinnor.

Det undermedvetnas betydelse här understryks i en intervjuv med Karlstad i morgontidningen Aftenposten; “Jeg ligger nok nærmere disse som på en måte ´tapte´ mot impresjonisterne; symbolisterne utforsket istedet sjelslivet, drømmer, tegn, det er jo m e g!”. Och i målningen “Threnody” (klagosång) anknyts det till schamanistiska trumresor, men där skyddsdjuren som kommit i möte udda nog ligger i dvala. Det ej linjeraka perspektivet är fiffigt anordnat och drar betraktaren in i bilden och gör en delaktig. Det är ljus i änden av skogalléens tunnel, och om man själv egentligen står i ljus eller mörker är en osäkerhet.

Övertygar gör även halluciogena “Godspeed”s sällsamma svamplandskap. Gudarnas hastighet, i titeln, är alltså en trippeffekt där allt går mycket långsamt; mansgestalten i målningen är övervuxen av spindelnät, så långsamma har rörelserna blivit – om jag skall stava detta med stora bokstäver. Detta är intet mindre än den förmodernistiska illustrativt orädda och narrativa konsten pånyttfödd på 2000-talet, med godspeed in i framtiden. Projektet är tydligtvis ännu bara i sin vagga. (Jag ville ta målningen med hem men en kvinnlig gallerist som verkade muskulös stoppade mig.)

Fotnot; utställningen visas fram t o m den 7 mars 2010; Kunstnersforbundet i Kjeld Stubs gate – Oslo, se ävenhttp://christerkarlstad.blogspot.com