Tre besvärjelser från kontinenten

Det finns en del intressanta hedniska besvärjelser med poetisk touch från skandinaviskt område, många av dem dessutom skrivna med runor, men knappt några rent hedniska från kontinenten. Det är i sig inte så förvånande då kontinenten kristnades tidigt. De flesta besvärjelser som finns är alltså sena, och i mycket formade efter kristen mall. Två intressanta tidiga besvärjelser från kontinenten finns dock kvar; de mer kända tyska Merseburgbesvärjelserna (två stycken), och den mindre kända anglosaxiska “nio-örterbesvärjelsen”: The Nine Herbs Charm. Båda är tillkomna i helande syfte.

Merseburgbesvärjelserna (ty. die Merseburger Zaubersprüche) upptäcktes 1841 av Georg Waitz i Fuldas  teologiska manuskript (Cod. 136 f. 85a i Merseburgs katedralbibliotek), nedtecknade tidigast på 800-talet. Besvärjelserna verkar dock ha ett mycket äldre ursprung, åtminstone tillkomna före 750 e.Kr. Besvärjelsernas form, författad på fornhögtyska, är intressant då de innehåller både en äldre tradition (allitteration + rent hedniskt innehåll) och  ur senare kristen kultursfär emanerade slutrim.

På fornhögtyska lyder den första, som handlar om att frigöra sig från fjättrar:

Eiris sazun idisi
sazun hera duoder.
suma hapt heptidun,
suma heri lezidun,
suma clubodun
umbi cuoniouuidi:
insprinc haptbandun,
inuar uigandun.

Översättning till svenska:

En [gång] satt diserna (idisi),
satt här [och] där.
somliga fastgjorde fjättrar,
somliga hejdade hären,
somliga lättade
på (de dödas) fjättrar:
Spring ifrån fjättrarna,
fly ifrån fienden.

Den andra är till för att hela en häst:

Phol ende uuodan
uuorun zi holza.
du uuart demo balderes uolon
sin uuoz birenkit.
thu biguol en sinthgunt,
sunna era suister;
thu biguol en friia,
uolla era suister;
thu biguol en uuodan,
so he uuola conda:

sose benrenki,
sose bluotrenki,
sose lidirenki:
ben zi bena,
bluot zi bluoda,
lid zi geliden,
sose gelimida sin.

Översatt:

Phol och Wodan
red i skogen.
Då fick balders fåle
sin fot stukad.
Då besvärjdes den av Sinthgunt
[och] Sunna, hennes syster;
Då besvärjdes den av Frija
[och] Volla hennes syster;
Då besvärjdes den av Wodan,
som väl det kände:

Såsom benkrämpa,
Såsom blodkrämpa,
Såsom lemkrämpa:
Ben till ben,
Blod till blod,
Lem till lem,
såsom vore de limmade.

De hedniska elementen är tydliga. Diserna (i egenskap av valkyrior) och Wotan/Wodan/Oden är närvarande, liksom Balder (Phol) (även om Balder också kan tolkas som “den bålde”), Frigg och Fulla. Sunna (Sol) är där med Sinthgunt (som har tolkats som månen).

Besvärjelserna från Merseburg har diskuterats bland forskare länge, men även inspirerat musiker, inte minst i Tyskland. Ougenweide tog sin an besvärjelserna på plattan All die weil ich mag 1974; på senare tid har  Saltatio Mortis gett sig på den, liksom In Extremo, som spelade in en tolkning av den första besvärjelsen på sitt album Verehrt und angespien (1999) och den andra besvärjelsen på albumet Sünder ohne Zügel (2001). Corvus Corax har med båda besvärjelserna i en låt på albumet Ante Casu Peccati (1989).

När det gäller “nio-örterbesvärjelsen”, The Nine Herbs Charm, så är den nedtecknad på anglosaxiska under 900-talet i Lacnungamanuskriptet. Den är liksom Merseburgbesvärjelserna påverkad av den kristna kontext den nedskrevs i, men innehåller trots det både det klassiskt magiska niotalet samt är riktad till Woden/Oden. Det finns bara två engelska omnämnanden av Woden kvar från denna tid. Besvärjelsen är lång, men den del som omnämner Woden lyder (inläst version finns här):

+ Wyrm com snican, toslat he {m}an;
ða genam Woden VIIII wuldortanas,
sloh ða þa næddran, þæt heo on VIIII tofleah.
Þær geændade æppel and attor,
þæt heo næfre ne wolde on hus bugan.

Översättning:

En mask kom krypande, han slet itu en man;
Då tog Woden nio ärogrenar
slog ormen så, att den flög i nio stycken.
Där togs runt äppel och etter,
så hon (ormen) aldrig skulle äntra ett hus.

Besvärjelsen i sin helhet är indelad i tre delar, och instruerar läsaren att hindra förgiftning eller infektion genom att använda nio örter: gråbo, hönshirs eller humlesuga, bergbräsma, groblad, kamomillkulla eller gatkamomill, nässla, vildapel, timjan och fänkål. Dessa ingredienser skall krossas till mjöl och blandas med tvål och äppeljuice till en salva som skall appliceras på såret. Ytterligare förberedelser krävs dessutom, bl.a. med vatten och aska etc. Besvärjelsen skall läsas tre gånger över varje ingrediens – tre gånger i den skadades öron och tre gånger på såret.

Nio-örter-besvärjelsen har spelats in på en spoken word-skiva med primitiva/arkaiska dikter på 60-talet, och uppenbarligen även tonsatts, även om någon inspelad version verkar svårtillgänglig.

David Almer

This entry was posted in Blogg.

One thought on “Tre besvärjelser från kontinenten

  1. Pingback: Flög fågel fjäderlös | Bodil Zalesky

Leave a Reply

Your email address will not be published.