I dagens Svenska Dagbladet kan man läsa ett intressant reportage om Arvo Pärt, som inte brukar vara lätt att få en intervju med. Intressant är bl.a. hans tidigare experiment som en av sovjettidens stora avantgardister: “Han har kallat den för ‘taggtrådsmusik’, och lämnade den med insikten att man ‘inte kan läka sår med taggtråd’.”. Hans historia liknar Tarkovskijs, som för övrigt också inspirerades av Pärts musik. Båda var problembarn i den sovjetiska staten.
Tönu Kaljuste meddelar vidare några kloka ord: “[Pärt] lär oss att lyssna till texten, som alltid finns, även i instrumentalmusiken. Hans musik går inte att uttolka med våra invanda romantiska verktyg, man måste förhålla sig personligt. I en tid av forcerad musik, så mycket autopilot-toner, behöver vi Arvo.”
David Almer
Intressant artikel. Jag har också haft stor behållning av Torsten Kälvemarks bok om Arvo Pärt. Den kom visserligen 2002 men ger fortfarande en fin bakgrund.