Mikael van Reis recenserade Aorta i Göteborgsposten 2011-08-29. Tyvärr är recensionen inte utlagd på nätet, varför vi tar oss friheten att citera den nedan:
“Bland Göteborgs kulturtidskrifter finns Aorta som befrämjar retrogardistisk kultur. Termen är motsatsen till avantgardism och innebär att viss tradition hyllas som bas för ny litteratur.
Det bästa är redan gjort, låt oss se bakåt och tro på själavandringen.
Som patentmodernist är jag grundskeptisk mot retrokultur, vilket inte hindrar att jag djupt och evigt beundrar dikt från, låt säga Baudelaire till Hofmannsthal.
Nu läggs Aorta ner vilket förstås är trist. Till utseendet har den varit välgörande humorlös. Man kunde ofta upptäcka obekanta föremål där – uppflygande ufo:n ur balsameringsångornas halvdunkel. Sista numret handlar om magi, men här är det inte tricks utan ockulta system som gäller.
Bäst behållning har jag av Håkan Sandells essä om vampyrfilmen Nosferatu (1922), en stumfilmsklassiker vars regissör F W Murnau var svårt skrockfull. Före varje resa gick han till en spåkärring. Inför en båtresa från USA hem till mamma i Hamburg får han veta att han skulle komma hem den 5 april ‘i en kista’.
Murnau tänker lura ödet och far med Rolls Royce och chaufför till Panama för att ta en annan båt. På färden söderöver far bilen av vägen och Murnau dör av skadorna. Hans kropp skeppas hem – och kvarlevorna anländer den 5 april i en kista. Betänk sedan hur vampyrer brukar transportera sig. Murnau återuppstår därefter oavbrutet på filmduken.
Mikael van Reis”
Aortas sista nummer går att beställa här.