När det danska riksrådet, den stenrike skånske adelsmannen Steen Rosensparre (1523-1565), sköts till döds efter att ha förföljt de svenska förlorarna vid slaget vid Axtorna i Halland den 20 oktober 1565, fick den djupt sörjande hustrun Mette Rosencrantz (1533-1588) uppföra sin makes och sin egen gemensamma grav i Skarhults kyrka. Som en av de rikaste kvinnorna i Danmark passade hon samtidigt på att bekosta en allmän upprustning av kyrkan mitt under det brinnande Nordiska sjuårskriget. Skarhults slott, som ligger ett stenkast från kyrkan, hade hon och maken redan byggt ut ordentligt mellan 1554 och 1562. Mette gifte två år senare om sig med rikshovmästaren och riksrådet Peder Oxe, varför hon själv så småningom faktiskt inte hamnade under den gravsten i Skarhult som hon förberett för sig själv. Mette begravdes i Vor Frue Kirke i Köpenhamn 1588.
Detta visste jag, och det var på grund av den välbevarade gravstenen som jag i juli tar med mig mina två döttrar till Skarhult. Vi hamnar av en slump mitt i den intressanta utställningen Den dolda kvinnomakten på Skarhults slott – det är visst första gången slottet är öppet för allmänheten på 500 år! – och passar på att avnjuta denna, innan vi beger oss genom den lummiga slottsparken till kyrkan.
Efter att ha beundrat gravstenen, där Steen och Mette blickar upp mot taket, studerar jag just taket. Som i så många medeltidskyrkor i Skandinavien har Skarhults kyrka vackra och fascinerande kalkmålningar. Takvalven och dess dekorationsmålningar skall ha tillkommit på 1400-talet, och senare, under ungefär samma tid som Mette Rosencrantz bekostat en ombyggnad av koret och byggt ett gravvalv åt sig själv och maken, skall figurmålningar i äldre stil ha tillkommit. Motiven består, naturligt nog, av olika kända bibliska motiv, men det är ett speciellt motiv som jag fascineras av: ett där djävulen, eller någon av hans hantlangare, frestar Kristus. Djävulen spyr; ur hans bak sprutar avföring, medan en gestalt slår honom med en käpp för att mota bort honom. Bakom Jesus står en annan gestalt och vaktar med en musköt och påminner om att målningen troligen tillkom i en krigisk tid.
Jag fotograferar valvet, och väl hemma i Lund beskär jag bilden och lägger ut djävulen på Facebook. Mina vänner roas av den magsjuke Satan, men efter några minuter tycker jag mig på den inzoomade bilden se att djävulen se ut att ha någon slags suspensoar. Jag studerar motivet närmare. Först ser det ut som ett ansikte – det är inte helt ovanligt att Satan begåvas med ett extra ansikte på bröstet eller i skrevet får jag reda på efter lite googling – men det som mest slår mig är att det liknar det lilla riksvapnet – ja, faktiskt, det svenska lilla riksvapnet. Vilken nidbild av ärkefienden Sverige!
Det slår mig först att det verkar troligt, med tanke på att Mette Rosencrantz förlorar sin make mitt i segerns sötma i Axtorna, och troligen själv är med under renoveringen av kyrkan. Samtidigt måste det vara otroligt att ingen sett det tidigare. Att måla upp Sverige som Satan själv i kyrkan måste ju ha uppmärksammats – åtminstone dryga 100 år senare när Sverige annekterar Skåne.
Jag hör av mig till Tommy Olofsson och Sigurd Kværndrup som gav ut Medeltiden i ord och bild (Atlantis 2013). Om någon vet, så borde det vara dessa herrar, som ägnat så mycket tid och energi åt kalkmålningar under denna tid. Men nej, det verkar inte vara någon som dragit denna parallell, och de ger mig rätt i att det verkar vara troligt att den anonyme konstnären dubbelexponerat ett motiv: det kan vara ett extra djävulsansikte, men samtidigt det lilla riksvapnet, tre kronor: symbolen för svikarnationen i Kalmarunionen, riksrådet och Skarhults storman, Mette Rosensparres älskade make, Steen Rosensparres mördare: Sverige. Varför inte mota bort djävulen och Sverige på samma gång? Kronorna , ögon och mun verkar vara saboterade på senare tid, men det verkar inte otroligt om man faktiskt effektiviserade ett så kostsamt projekt som att figurmåla alla takvalv i hela Skarhults kyrka genom att dubbelexponera ett motiv. Kan man dessutom tänka sig att det är Mette Rosencrantz själv som motar bort djävulen blir det än mer spännande: mecenaten som renoverar kyrkan är samtidigt personen som var delaktig i att ge Sverige stryk. Kan det vara så enkelt? Fan vet.
/David Almer
Mycket intressant! Skarhults kyrka är ett av mina skånska favoritslott, och jag besökte utställningen egentligen enkom för att få komma in i slottet. Jag skall länka till detta förnämliga inlägg från min blogg!