Nyår med greve Stenbock

Svenskättlingen och greven Eric (Magnus Andreas Harry Stanislaus) Stenbock (1860-1895) är inget känt namn i kretsen kring The Aesthetics’ i 1880- och 90-talets England. Aubrey Beardsley och Oscar Wilde är desto mer berömda, men när det kommer till att leva ut som en dekadent av gedigen Huysmans’ Des Esseintes-typ kommer dessa herrar snabbt i skuggan av Stenbock, som med sin adliga börd och sitt gods i Estland hade förutsättningarna att verkligen leva extravagant enligt konstens alla regler.

En kort introduktion är på sin plats: Stenbock umgicks efter ofullbordade studier vid Balliol college i Oxford med många av fin-de-siècle-storheterna. Han var speciellt intresserad av den prerafaelitiske Simeon Solomons homoerotiskt färgade konst, och läste även gärna hans poesi. Själv gav han ut tre diktsamlingar och en novellsamling, alla med tema kring kärlek och död, kärleken till döden och med en omisskännlig dragning till slaviska, katolska och dekadenta motiv. Även om han har haft en liten renässans i England de senaste åren, med utgåvor av tidigare otryckta alster och nyutgåvor av hans tidigare verk, är han mest ihågkommen som en av de mest måttlösa personligheterna i kretsen kring Wilde.

Det finns en stor mängd anekdoter kring Stenbock, de flesta från hans sista tid i livet då han som alkoholiserad opiummissbrukare ägde de mest besynnerliga egenheter och idéer. Bland annat kokade han tillsammans med sina Oxfordvänner ihop en mängd religioner som han hedrade med en liten »evig eld«. När Oscar Wilde en dag var hemma hos Stenbock och förgäves letade efter något att tända sin cigarr med fann han raskt råd och nyttjade snabbt den eviga elden när Stenbock inte var i rummet. Stenbock kom emellertid i samma ögonblick in i rummet och i åsyn av helgerånet gav han ögonblickligen upp ett ångestskri, föll melodramatiskt till golvet medan den förundrade Wilde lugnt blossade vidare på cigarren.

Stenbock höll sig uppenbarligen gärna med djur. Han ska ha haft ödlor på rummet, använde gärna ormar som accessoarer och hade ett eget zoo på sitt gods i Estland. I slutet av sitt liv behövde Stenbock ständigt eskort när han reste, och han tog alltid med sig sin apa, sin hund och sin »son« – »le Petit Comte« – en docka i människostorlek. Stenbock oroade sig alltid över dockans hälsa när den inte var närvarande, och familjen misstänkte till och med att en jesuit lurat Stenbock på en stor summa pengar för att utbilda dockan.

Stenbock dog fysiskt och psykiskt medtagen; ett obekräftat rykte säger att han stupfull och rasande gått lös på en person med en eldgaffel, halkat och slagit sig så illa mot spisgallret att han avled. Han begravdes den 1 maj 1895 på Brighton Catholic Cemetery. Hans hjärta sändes till Estland där det murades in i släkten Stenbocks monument i Kusals kyrka.

Ett intressant dokument illustrerar en del av de stenbockska dekadenta särdragen. En av Stenbocks viktigaste vänner från Oxford var Benjamin Francis Conn (Frank) Costelloe (B.F.C.C.), en trogen kamrat som stöttade och hjälpte honom livet igenom. När Stenbock i februari 1885 fick ärva sitt släktgods i Kolk, Estland, som vid denna tid låg i Ryssland, var Costelloe ekonomisk rådgivare. Tillsammans med sin nyblivna amerikanska fru Mary, en rödhårig skönhet för övrigt dyrkad av Walt Whitman, besökte han Stenbock i Estland runt nyår 1886. Mary Costelloe (tidigare Smith; hennes syster Alys Whitall skulle senare bli Bertrand Russels första fru) skrev där ett intressant brev till sina vänner i USA om sina upplevelser hos Stenbock. En del av brevet återges i den tryckta versionen av Aorta nr. 16  i översättning.

Av Stenbock:

Love, Sleep & Dreams 1881, Myrtle, Rue and Cypress 1883, The Shadow of Death 1893, Studies of Death 1894. 1996 kom på Durtro förlag i London nytryck av Studies of Death och 2001 kom de tre övriga diktsamlingarna i nytryck. Postumt kom på samma förlag de tidigare otryckta The Child of the Soul and Other Stories (1999), The Secret Kept (2002) och The King’s Bastard (2004).

David Almer

Leave a Reply

Your email address will not be published.