Jag har sett Anna Lidbergs (f. 1984) utställning “Utsikter mot undergången” i en sidogata till Humlegården i Stockholm, i Cornelia Sojdelius charmerande lägenhetsgalleri i en separat våning ut mot gatan. Redan i visningsfönstren ser man de långsamt dervish-dansande trädkonturer som utgör utställningens bärande motiv. Svart-förbrända trädstammar i blandmaterial med tallkronorna av svartsprutmålad stålull snurrar på rörliga plattor, belysta av projektor med färgfilters granskogskonturer och svavelgula/svaglila solnedgångstoningar som svävar vidare genom de halvmörka rummen.

Installationen ackompanjeras symfoniskt, har så att säga ett ljudspår, av Dödsvarg/Jon Ekström, med toner som om Debussy blivit death-metallare eller Joy Division lämnat punklokalen för en sydostasiatisk konsertsal. Musik som även går att få med sig hem på vinyl (Ruiner I-IV, Suicide Records 2018, http://www.suiciderecords.se ) Utställningen griper just genom sin ljud/bild-fusion, den suggestivt droppande musiken mött av de projektorbelysta plastskärmarna med sitt sköna eller giftiga ljus över Värmlands dalar och av trädkronornas jugendlinjer.

Egentligen står träden naket förbrända, och för alltid ofruktsamma i tung oljig svärta. Katastrofen har redan skett – om man tittar bakom skärmarna – medan betraktaren ser de i ett kvardröjande förljuget nationalromantiskt skimmer, av vad som inte endast är undergångsdömt utan synes allredan post-apokalyptiskt. Det är rysligt vackert -, outsägligt sorgligt. I tillägg finner man i verket ett par ytterligare dimensioner. En metafysisk symboliscensättnings sken/verklighet, illusion och ting, där det meditativa draget förstärks av ljus/musik och av skärmarnas likhet med japanska pappersskärmar eller de vid balinesisk skuggteater.

Intickande “dåliga nyheter” på utlagda smartphones ger tyvärr naivistisk slagsida åt det alarmerande, kanske är det avsiktligt. Även det småskaliga utförandet hotar allvaret. Fast litet kan också vara stort, och som en skiss till en större installation berör det. Speciellt de första minuterna innan man hunnit räkna ut hur magin verkar, men så förhåller det sig ju med allt trolleri, även i konsten.

/Håkan Sandell

Not:
Utställningen varar fram t o m den 23 Februari 2018, onsd-sönd.
Cornelia Sojdelius Gallery, Cardellgatan 6, Stockholm